Developmentalism är en politisk ideologi som betonar statens roll i att främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Den uppstod under mitten av 1900-talet, främst som svar på de ekonomiska utmaningar som utvecklingsländerna stod inför efter slutet av kolonialtiden. Ideologin grundar sig på tron att statlig intervention är nödvändig för att stimulera och styra ekonomisk tillväxt, särskilt i nationer som kämpar med att utveckla sina ekonomier.
Developmentalism är ofta förknippat med de ekonomiska teorierna av Raul Prebisch och Celso Furtado, som argumenterade för att utvecklingsländer behövde skydda sina ekonomier från de negativa effekterna av frihandel och global kapitalism. De trodde att utvecklingsländer borde fokusera på att bygga upp sina egna industrier och minska sin beroende av utvecklade länder. Denna strategi innebär ofta att man implementerar protektionistiska åtgärder, såsom tullar och importkvoter, för att skydda inhemska industrier från utländsk konkurrens.
Historien om utvecklingsläran är nära kopplad till avkoloniseringen och det kalla kriget. Efter andra världskriget fick många tidigare kolonier sin självständighet och strävade efter att utveckla sina ekonomier. Samtidigt skapade den ideologiska striden mellan kapitalism och kommunism en global kontext där utvecklingsläran framträdde som ett tredje alternativ, som erbjöd en annan väg till ekonomisk utveckling.
Under 1960- och 1970-talet antog många utvecklingsländer utvecklingspolitik med varierande framgång. Vissa länder, som Sydkorea och Taiwan, lyckades uppnå snabb industrialisering och ekonomisk tillväxt. Men i många andra fall ledde utvecklingspolitiken till ekonomisk stagnation och skuldkriser.
Under 1980- och 1990-talet kritiserades utvecklingsideologin när nyliberalismen och Washingtonkonsensus blev dominerande inom den globala ekonomiska politiken. Dessa ideologier betonade frihandel, avreglering och privatisering och argumenterade för att dessa politiska åtgärder skulle leda till mer effektiva och dynamiska ekonomier. Men den globala finanskrisen 2008 och de fortsatta utmaningarna som utvecklingsländerna står inför har lett till ett återuppväckt intresse för utvecklingsideologin.
Idag fortsätter utvecklingsläran att påverka ekonomisk politik i många utvecklingsländer. Men den omvärderas och omgestaltas också med tanke på nya utmaningar, som klimatförändringar och ojämlikhet. Trots sin blandade historik förblir utvecklingsläran en betydande politisk ideologi i den globala södern, som erbjuder en vision om ekonomisk utveckling som prioriterar nationell autonomi och social välfärd.
Hur liknar din politiska övertygelse Developmentalism frågor? Ta den politiska frågesporten för att ta reda på det.